Allt för många mår dåligt i dagens Sverige på olika sätt Och ökningen av psykisk ohälsa verkar ha ökat nu relaterat till Covid-19. Arbeta på distans eller plugga på distans kan kanske vara tufft under en längre tid. Kanske har man svårt att skilja på jobb och vardagen. Många aktiviteter i olika föreningar och inom kulturella branschen ställs in på obegränsad tid. Detta tror jag leder till att de som redan är ensamma kanske känner sig ännu mer ensamma och kanske mest sannolikt blir också ännu mer isolerade. Och de som nu måste jobba hemifrån (om nu detta ens är möjligt) kanske känner enorm saknad och längtan att få komma tillbaka till sitt arbete till sin skola och med allt vad det innebär. Ingen mår bra av längre tids uppmanad “isolering” utan vi människor har ett behov att få känna att vi finns i ett positivt sammanhang. Det är viktigt att få tillhöra en plats, en grupp av människor, där vi känner att vi har ett värde, där vi kan prestera utifrån vad vi förmår och där vi känner och vet att när vi inte är där – så finns det någon som saknar oss. Att få göra och delta i olika positiva aktiviteter som inte riktigt är möjligt i vårt samhälle idag, gynnar alltid människans psykiska/mentala hälsa och välbefinnande.
ALLA människor har rätt till hjälp och ska bemötas med respekt
Vi anser att ALLA människor har rätt till att få den hjälp och stöd som de behöver när man mår dåligt. Alla människor har rätt till att bemötas med respekt, och det ska inte finnas något vi och dom. Personer med diagnoser har rätt att få det stöd – den hjälp som behövs i samhällets olika miljöer och sammanhang.
Jag har haft psykisk ohälsa sedan tonåren (svår depression, ångest, ätstörning och borderline). Hela livet har varit en kamp. En kamp för att överleva. En kamp att finnas kvar och inte ge upp. En kamp att få känna mig älskad och att jag kan och att jag också har ett värde. Jag har aldrig fått någon vägledning, stöd i vad livet innebär eller vad det innebär att vara vuxen. Allt jag ändå har gjort har jag famlat mig fram med, men med en enorm rädsla, oro och ångest. Livet har känts skrämmande och tankarna på att jag inte klarar av det har varit ständig. Jag har levt och lever med en ständig osäkerhet. Men nu är jag här och den viktiga lärdom jag har och som jag bevara är att kämpa med det som är jobbigt och skrämmande genom att aldrig ge upp! Och, det finns för det mesta hjälp och stöd att få ett sammanhang där man också kan känna en tillhörighet. År 2008 gjorde jag det som jag aldrig trodde var möjligt. Jag återhämtade mig helt från diagnoserna, de avskrevs i min journal och jag lämnade psykiatrin, men kände mig aldrig riktigt hel inombords.
Från ADHD till utbrändhet.
År 2019 på våren blev jag sjukskriven för utmattningsdepression. Inte jobbrelaterat utan privatrelativt. Det var svår att vara mamma. Jag har ju inte vetat hur denna roll fungerar. Vad förväntas? Hur ska jag göra? Hur ska jag klara detta? År 2018 fick vår yngsta grabb diagnosen svår ADHD. Vardagarna innan avlöstes varandra med bråk, konflikter, irritation, hetsigt temperament, hjälplöshet, ensamhet från alla oss här hemma. När vi sedan fick veta att hans enorma svårigheter berodde på att han inte bemöttes på det sätt som han behövde bemötas, utan tanken var från mitt håll sätt att han är en riktig utmaning och jag klarar inte av att vara mamma. När han väl blev medicinerad och rätt medicinerad och vi fick mer kunskap om diagnosen och vad han behövde för stöd och hjälp så kände jag att han hela tiden har speglat mig. Jag har alltid klandrat mig själv för att jag inte bemötte honom rätt fram tills han fick sin diagnos. Så 2019 när jag föll ihop ner i svarta hålet igen så blev det också mer uppenbart att jag måste utredas för ADHD. Ärftligheten när nämligen väldigt hög. Och resultatet av utredningen visade på vad omgivningen redan misstänkte – ADHD av medelsvår grad och Autism nivå 1. Hösten 2020 fick även vår äldsta son diagnosen ADHD. Det var en självklarhet för mig att bli medlem i föreningen Attention, bland annat för mer kunskap och möjligheten att träffa andra i liknande situation. Vår lokal förening i Uppsala erbjuder även sina medlemmar olika aktiviteter där familjerna kan umgås och göra saker och ting tillsammans.
Vi vill nu stödja de ideella föreningarna som Mind, Riksförbundet Attention och Autism och aspergerförbundet med att skänka 10% av varje såld produkt som säljs i vår webbshop. På så sätt bidrar både du som köper våra böcker och armband till att dessa föreningar kan fortsätta med sitt värdefull arbete som varje förening gör.
TACK för att du bidrar!
Och du… glöm inte att ha en superduper bra dag! 😉