Stödja någon till Återhämtning

 

Ta gärna del av broschyren “100 sätt att stödja återhämtning”  visserligen riktad till vårdpersonalen, men kanske kan du som anhörig/närstående  hitta något som kan vara till hjälp? För att öppna och ladda ner denna fantastiska broschyr skapad i Jönköping, klicka här.

Slutligen: Ge aldrig upp!

 

 

 

---

Återhämtningsstjärnan som verktyg

För att stödja någon till återhämtning kan du utgå från  Återhämtningsstjärnan och dess 5 uddar. Helen Glover som är socialarbetare, pedagog och har egen erfarenhet av psykisk ohälsa har utifrån forskning om återhämtning valt ut några variabler som hon menar är centrala för en persons arbete med att återhämta sig själv. Dessa variabler bildar vad Glover kallar “Star of Recovery” (2005).

De fem uddarnas spetsar representerar:

1. Hopplöshet
2. Passivt jag
3. Andras ansvar
4. Andras kunskap
5. Utan sammanhang

 

 

Vid Återhämtningens mitt representeras spetsarnas motsatser:

1. Hopp
2. Aktivt jag
3. Eget ansvar
4. Egen kunskap
5. I ett sammanhang

 

Ju närmre återhämtningsstjärnans mitt personen med psykisk ohälsa är ju närmre möjligheten till återhämtning. Vägen är inte en rak väg och vägen är inte statisk. Men det är fullt möjligt att nå dit med stöd och uppbackning från sin omgivning.

Nedan kan du ta del av några exempel för att uppmuntra en person med psykisk ohälsa att komma närmre återhämtningstjärnans mitt.

Hopplöshet – Hopp

Förmedla budskap om hopp –  att tro på att psykisk sjukdom inte är ett permanent tillstånd  – att psykisk sjukdom inte behöver bestämma och styra över framtiden. Stå för ett uppmuntrande budskap. Att söka stöd av människor som kan bära detta hopp när jag inte klarar det själv. Jag har rätt till mina drömmar och min längtan, är viktigt för personen att känna. Att stå för hoppet när inte personen själv orkar bära ett hopp om en förbättring är viktigt dvs. att vara en aktiv bärare av hopp! Att finnas kvar och tro på en förbättring är också viktigt för den som mår dåligt.

Passivt jag – Aktivt jag

Försök stärka din närståendes aktiva känsla för sig själv snarare än att uppmuntra passivitet. Utveckla och var nyfiken på de egenskaper som han/hon använder i sin förmåga att komma över och påverka sina svårigheter och problem. Uppmuntra personen att vara stolt över och utveckla dessa egenskaper. Förstärk och var nyfiken på initiativ till hälsa som du kan se hos personen och som är stöd i dennes återhämtning. Fråga tex. hur han/hon gör för att hjälpa sig själv. Motstå frestelsen att göra något åt personen om de har möjlighet att göra det själva. Se upp så att ditt handlande inte stödjer passivitet. Samarbeta för att stödja personen att styra sitt eget liv, sin sjukdom och förstärka sin hälsa.

Andras ansvar – Eget ansvar

Uppmuntra din närstående till ett allt större ansvar för de val och handlingar han/hon gör. Var ett stöd för personen att återta känslan av kontroll över sitt liv. Bekräfta och förstärk de initiativ personen redan tar. Målet är att gå ifrån att inte förvänta mig att andra människor ska ta ansvar för mig som vuxen person. Viktigt att förstärka de initiativ som din närstående tar. Titta efter möjligheter för positivt risktagande försök att dela ansvar med personen. Uppmuntra sådant som förstärker självstyrt stöd.

Andras kunskap –  Egen kunskap

Stöd din närstående med att hitta olika sätt att hitta mera mening och syfte med vad som händer i livet i stället för att enbart utvidga din egen förståelse. Försök att förmedla att kriser och motgångar kan bli en möjlighet att växa och förändras. Stå emot frestelsen att ge “experthjälp” –  använd din förmåga att ställa frågor som hjälper din närstående att upptäcka mer om sig själv och bli sin egen expert. Ha respekt för hans/hennes “aha-upplevelser” i sitt liv. Stöd personen att lära sig mer om sin sjukdom och dess påverkan i livet. Vidare att stödja personen till att upptäcka vad som hjälper han/henne att må bra och upptäckte att göra mindre av det som han/hon mår dåligt av.

Utan sammanhang – I ett sammanhang

Uppmuntra din närstående att hålla kvar och upprätthålla sina kontakter, sin gemenskap med andra och sina sociala roller som han/hon har, istället för att han/hon mer och mer ska se sig som enbart sjuk och som patient. Försök hitta situationer där din närstående själv kan bidra lika väl som att ta emot. Stöd din närstående att arbeta på sin förmåga att övervinna stigmatisering och självtvivel så att han/hon kan leva som en medborgare med värdighet.

(Källa: Utdrag från studiematerial till Återhämtningsinriktat arbetssätt)

---

Att använda sig av en nyfiken hållning

Att stödja återhämtning innebär att få hjälp med att hitta initiativet till återhämtning som mer eller mindre finns hos alla individer. Men man kan behöva hjälp från sin omgivning, med att bland annat hitta de viktiga frågorna som man behöver ställa sig själv för att förstå sig själv och sin omgivning. Vår gåva till den person som mår dåligt är våra frågor – oavsett om, eller vilka svar som ges.

Ett bra sätt att ställa frågor är att använda sig av vad eller hur- frågor. Det är öppna och inte styrande frågor. Det gäller att vara uppmärksam på att man inte själv förväntar sig vilket svar man ska få. Genom bra frågor kan vi hjälpa personer att inse de själva vill.

Att vara med en annan medmänniska, är att vara en:

• Samtalspartner
• Någon som skapar och underlättar utrymme för dialog och process
• Någon som samarbetar och delar ansvaret
• Inte vara en redaktör som har sista ordet
• Inte vara en neutral spegel
• Inte vara passiv
• Avstå från att “förstå” för snabbt
• Var ödmjuk
• Har tillit och tilltro till personen
• Var närvarande
• Ha en nyfiken attityd
• Se problem som upplevs och samtidigt se möjligheterna
• Synliggöra mening
• Hellre utvidga samtalet än att avsluta för tidigt

(Källa: Utdrag från studiematerial till Återhämtningsinriktat arbetssätt)

---

Inom kort kommer NSPHSkåne ut med Återhämtningsguiden för anhöriga. Besök hemsidan om återhämtningsguiden här