Svåra psykiska problem och dålig ekonomi förekommer ofta samtidigt. Inom psykiatrin har fattigdom och social isolering setts som konsekvenser av sjukdomen. Blir man fattig för att man har långvariga psykiska problem – eller blir man långvarigt sjuk på grund av fattigdom? Den frågan har forskare i USA och England ställt sig, och på senare tid även svenska.
Det finns ett projekt, som är ganska unikt och det bygger på erfarenheter från USA och Blekinge. Det har bara gjorts en gång på vardera ställe. Projektet bygger på att personer med psykisk funktionsnedsättning under en viss period har fått ett litet extra tillskott med pengar.
Pengars betydelse för bättre psykisk hälsa
Alain Topor, psykolog och docent vid Socialhögskolan på Stockholms universitet, har intresserat sig för ekonomins betydelse för personer med psykossjukdom. Förra året presenterade han resultat från en studie med ett ovanligt upplägg. Hundra personer med psykosdiagnos fick 500 kronor, skattefritt, extra i månaden utan att försörjningsstödet minskade. Studien var en kopia på en randomiserad och kontrollerad studie som genomförts i USA. De svenska resultaten bekräftar de amerikanska. Intervjuer med deltagarna innan, och 6–7 månader in i försöket, visar att personerna fick en signifikant förbättring av symtom på depression, ångest ochofrivillig social isolering. Den extra femhundralappen gav också en positivare självbild. Pengarna användes såväl till kortsiktig egen »lyxkonsumtion« som till långsiktigare investeringar och konsumtion tillsammans med andra.
Minskar vårdbehov
– En kvinna bjöd ut sina barnbarn för första gången vilket hon var mycket glad över att kunna göra, säger Alain Topor och fortsätter att belysa hur ofta pengar är en förutsättning för att delta i ett socialt liv.
– Det kostar pengar att ta sig till och göra aktiviteter, att äta där man träffas, att köpa mat för att bjuda hem vänner och så vidare. I ett vänskapsförhållande finns en inbyggd regel som säger att man ska bjuda igen. De här personerna kan ofta inte det, vilket gör att de till slut inte blir bjudna.
I den svenska studien analyserades även behovet av psykiatrisk vård. Efter ett drygt halvår med extrapengarna gick antalet vårddagar i sluten psykiatrisk vård ner med 33 procent.
– Det här var mycket oväntade uppgifter. Det ställer också frågan vad man ska göra med den kunskapen. Tänk om det är så att 500 kronor i månaden kan vara effektivare än psykofarmaka, säger Alain Topor.
Läs mer om Alains sammanfattning av studien här.
Behöver du stöd med din ekonomi under din tid med psykisk ohälsa?
Här kan du söka bidrag/fonder som kan hjälpa dig att klara din vardag något bättre.