Här kommer jag ge exempel på 3 former av terapier som är beprövad för personer med diagnosen Borderline (Emotionell Instabil personlighetsstörning)
- DBT (Dialektisk beteendeterapi)
- MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)
- KBT (Kognitiv beteende terapi)
DBT (Dialektisk beteendeterapi)
Dialektisk beteendeterapi, DBT är utvecklad för självmordsnära och destruktiva personer med Borderline/Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS. Terapin går ut på att hjälpa patienten att hitta en balans mellan sitt inre och den yttre omgivningen. Den handlar också om att lära sig acceptera verkligheten och sig själv så som man är och samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar mot målet att kunna leva meningsfullt.
Dialektik = Grekiskt “Konsten att diskutera” , Under 80-talet fann professor Marsha Linehan, vid universtitetet i Seattle USA, i sin kliniska verksamhet att sedvanlig kognitiv beteendeterapi inte alls fungerade för självmordsnära och självdestruktiva kvinnor med Borderline, BPS, eller Emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS, som det också kallas. Därför utvecklade hon tillsammans med sina kollegor den Dialektiska beteendeterapin, DBT.
Det är en blandning av inlärningsteori, kognitiv terapi,österländsk meditation och dialektik. Dialektiken handlar bl. a om att hitta en balans mellan att utvecklas och att acceptera livet som det är. Metoden lär ut hur man tränar sin medvetenhet i nuet, lär sig att hantera svåra känslor utan att bli självskapade och hur man behåller och utvecklar relationer till andra.
DBT bedrivs idag både inom sluten- och öppenvård, och används även för andra patientgrupper, än självskadande och självmordsnära kvinnor med IPS. Exempelvis för patienter med följande problematik:
• män med IPS-diagnos
• morfinmissbruk
• allvarlig ätstörning av bulimisk karaktär
• aggressions- och misshandelsproblematik
• ungdomar med missbruk och självskadande beteenden
• posttraumatisk stressreaktion
• åldersdepression med suicidala inslag.
Målen med färdighetsträningen ä att lära sig att förändra beteenden, känslor och tankar som ger upphov till svårigheter och inre smärta.
Man vill arbeta bort följande:
- Beteenden som leder till kaos i relationer
- Labila känslor och dåligt humör
- Impulsivitet
- Dåligt grepp om sig själv, bristande kontroll över tankarna
Och istället vill man arbeta fram följande:
- Förmågan att hantera relationer
- Förmågan att reglera känslor
- Förmågan att stå ut när det är svårt
- Förmågan att vara fullt närvarande i nuet – medvetet närvaro
DBT är som de flest andra moderna psykoterapier principstyrd, men arbetet görs i en strukturerad form som tydligt definierar vad som ska ingå i behandlingen.
DBT bedrivs i sex kanaler:
• individualterapi
• färdighetsträning i grupp
• det dialektiska teamet
• utökad telefontillgänglighet för krishjälp.
• patienten som samordnare
• anhörigutbildning
Färdighetsträning i grupp – att ge livskunskap
I färdighetsträningen som har skolkaraktär, arbetar man sig igenom ett pedagogiskt material indelat i fem avsnitt:
1) medveten närvaro – att styra sitt inre,
2) att reglera känslor
3) att skapa och bevara goda relationer,
4) att stå ut i kris samt
5) att bekräfta sig själv och andra – om validering.
Hur går behandlingen till?
Färdighetsträningen är i första hand psykopedagogisk och inte psykoterapeutisk – man diskuterar, övar och rollspelar utifrån ett skrivet material. Varje avsnitt tar cirka 8 veckor att arbeta igenom.
Varje patient måste, som synes, förbinda sig till en ganska krävande och aktiv insats med olika terapiinslag varje vecka och en stor mängd hemuppgifter. Av detta skäl inleds inte en DBT-behandling utan att patienten har fått full information om vad som väntar henne/honom och fått möjlighet att själv aktivt välja denna terapiform.
Övrigt om behandlingen
Även unga killar/tjejer kan ges DBT och studier visar att DBT hjälper de flesta patienterna ur självdestruktiviteten, förkortar vårdtider, förhindrar slutenvård och förebygger livslång sjukdomsförlopp. Denna behandlingsform är numera en etablerad behandlingsform i bl.a Uppsala. (Källa. Kåver, A. Leg. Psykolog/leg. psykoterapeut, 2012)
Läs mer om DBT här: medicalnewstoday
MBT (Mentaliseringsbaserad terapi)
Mentaliseringsbaserad terapi för dubbeldiagnos – en randomiserad kontrollerad prövning Patienter med så kallad “dubbeldiagnos” har uppmärksammats i den svenska sjukvårdsdebatten på grund av sitt svåra lidande, sin överrisk för destruktivt agerande och svårigheterna för vården att utforma effektiv behandling för dem. En särskilt tung och svårbehandlad patientgrupp är personer med både borderline personlighetsstörning (BPS) och […]
Mentaliseringsbaserad terapi har utarbetats av Peter Fonagy och Anthony Bateman. Peter Fonagys mentaliseringsidéer utgör den teoretiska grunden för metoden och den praktiska utformningen av behandlingen har huvudsakligen gjorts av Anthony Bateman och hans kollegor vid Halliwick Specialist Service for Personality Disorders i London. Manualer Bateman och Fonagy presenterar MBT i två manual-liknande böcker: en lite […]
KBT (Kognitivbeteende terapi)
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en sammanslagning av Kognitiv psykoterapi, som bygger på teorier om våra tankar och vår informationsbearbetning och Beteendeterapi, som bygger på inlärningsteori. Numera innefattar KBT även andra behandlingsmetoder, och får närmast betraktas som ett paraplybegrepp. Exempel på nya inslag inom KBT är mindfulnessbegreppet, som har sina rötter i österländsk meditation.
Inlärningsteori
Inom beteendeterapi är beteenden inte bara sådant som vi gör, utan även kroppsliga reaktioner och tankeprocesser. Enligt inlärningsteorin så har alla beteenden någon gång lärts in. Att ändra på dem blir då en fråga om att lära om, eller lära sig något nytt.
Inlärning kan ske på flera olika sätt. Har vi vid något tillfälle blivit skrämda kan det ha lett till att vi kopplar ihop en viss sak med en obehagskänsla. Det kallas för ”klassisk betingning”. Men en rädsla kan också uppstå till följd av att vi tar efter någon annans, till exempel en förälders, beteende. Det kallas för ”modellinlärning”.
Slutligen så styrs våra beteenden också av vilka konsekvenser de får, vilket kallas för ”operant betingning”. Om ett beteende får en positiv konsekvens så är chansen god att man upprepar det. Det kan leda till att vi blir hjälpsamma och artiga, men också till att vi undviker det vi är rädda för, eftersom undvikandet på kort sikt leder till den positiva konsekvensen att vi blir av med vår rädsla och ångest.
Hur går det till?
En kognitiv beteendeterapi inleds alltid med en noggrann beteendeanalys med inlärningsteorin som utgångspunkt. Man analyserar vad som är det problematiska beteendet, vad det är som utlöser det och vilka konsekvenser det får. Med andra ord: vilken funktion beteendet fyller. Först därefter kan man se vad man behöver göra för att en ny inlärning ska komma till stånd.
I KBT ingår en del undervisning. Terapeuten är alltid tydlig med hur behandlingen kommer att se ut och varför man använder en viss metod. Det innebär att klienten får generella kunskaper om, men också ökad kännedom om sina egna, psykiska och kroppsliga mekanismer
Ett centralt behandlingsinslag är exponering. Det innebär att man gradvis utsätter sig för det man har svårt för, i hanterbara steg, så pass länge att rädslan eller ångesten minskar. Eftersom det man tror ska hända, att ångesten stiger till outhärdliga höjder, aldrig inträffar, så sker en ominlärning.
Andra vanliga metoder inom KBT är beteendeaktivering, rollspel, beteendeexperiment och avslappningsövningar.